Nålar och huvudvärk…

28 juli 2016 0:40
8 Kommentarer

Vilken lugn och härlig dag! Vi fikade hemma hos Per och Maria. Jag tog en tur på stan. Shoppade skor, gummisnoddar och lite småkrafs på HM rean.

Nu blev det ingen bra bild. Den Filip tog vart bättre. Jag har haft fruktansvärda hugg I huvudet i två dagar.

Det jag har och har lidit av i flera år heter ICE’PICKING’HEADACHE

Det känns som om någon hugger dig i huvudet, oftast på högra sidan. Det tar så jäkla ont, som en elstöt. Det varar i ett par sekunder och kommer med jämna mellanrum.

Vidrigt! Fruktansvärt. En infekterad nerv som brinner.

Stress? Vet inte riktigt orsaken. Men i mitt fall NU. Så beror det nog på alla spänningar de senaste dagarna.

Spikmatta!! Sa våra goda vänner. Den  sätter igång cirkulationen och mjukar upp rygg och nacke.

En Spikmatta är fanken ingen lek! Somna, slappna av???

Det var som att cykla över en djupfryst åker med röven ful av hemorrojder hehe

Vidrigt! MEN efteråt? Ja då släppte faktiskt smärtan lite (ned hjälp av några ipren)

Filip hade svårt att titta på min rygg efteråt. Den såg ut som ryggen på en sugga. Hålen såg ut som porer OCH hårstråna gjorde att det såg torrt och strävt ut. PRECIS som ryggen på en gammal galt!


Färska tomater på innergården…

Skjorta HM

Cardigan GODDIS från ELSALEONIE

 
Jeans HAPPY HOLLY från HALENS

Ett billigt och snyggt alternativ till alla dyra märkesjeans. Du ser VERKLIGEN ingen skillnad FÖRUTOM på plånboken  

Vi gick ner till Hamncafet och åt skaldjur.

I Stockholm kostar en platå mellan 740-1800 kr (sjukt dyrt)

Här var vet fortfarande dyrt! Men BILLIGT i jämförelse. För 299 kr blev vi riktigt mätta 

Nu kom precis Sveds med husbilen. Kompishäng imorgon, sen flyger vi till Gotland på fredag. En vän till oss har en tillställning på fredag. Sen ska vi bara njuta och mysa med barnen… 

Puss på er alla!!❤


Falsterbo och panik på stranden…

27 juli 2016 13:24
35 Kommentarer

Hemma i Ystad. 2 veckors semester. Jobbar ett par dagar och har två semesterveckor till.

Bäbis vaknade 6, han somnade om, jag somnade om, och vi låg och drog oss i sängen till 10…

Jag är självklart fortfarande skärrad och ur balans. Allt som hänt och alla känslor som blossat upp i både kropp och själ.

Tankarna bara snurrar i huvudet, och jag känner att jag lätt skulle kunna utveckla en ilsken hypokondri nu.

Blödningar? Hugg I huvudet? Ont i ryggen. Allt har plötsligt blivit något elakartat. Något som kan bli ett ”besked”

Tänkte på det. Fy faan vad jag HATAR  ordet besked.

”Besked” för mig är något som klingar väldigt negativt. När man ska få ett”besked” då är det oftast något fruktansvärt. Någon har dött, man har fått sparken mm

Jag har ju aldrig tänkt i sjukdomsbanor förut. men NU? när jag insett hur mycket jag faktiskt älskar livet? Hur gärna jag vill leva? Då plötsligt blir livet så oerhört skört och flyktigt.

Usch vad klyschigt det låter. Men jag ska fanken försöka leva i varje minut och för varje dag nu.

Leva som att morgondagen vore min sista. Försöka att aldrig somna ovän med de som betyder något. Vänner, familj och barn.

Ta vara på varje sekund. Sluta vara så jäkla självkritisk och  lägga min energi på det som gör mig gott.

HÄLSA kan man inte köpa för pengar. Man kan ju självklart boosta den, och försöka leva hälsosamt …

Men att få vara frisk?  Är ett grymt och känslokallt lotteri.

Man ska verkligen vara tacksam för varje dag man ÄR frisk.

Den här veckan har nog varit bra för mig ändå. Vilken jäkla spark i röven jag fått!

Hela huset ser ut som om en bomb slagit ner, tvätthögar, sand, barnvagnar, handdukar och leksaker. SÅ JÄKLA BEFRIANDE! Orkar inte städa när jag är ledig. Kan man bara koppla bort kontrollbehovet? Så känns det helt ok efter en stund. 

Vi har massor av små semesterplaner. Idag är det risigt väder, så vi promenerar nog lite på stan? Äter på MAX, går förbi svärmor och fikar…

Vi har googlat lite efter solen den här veckan/veckorna. Vi hittade superbilliga biljetter till Gotland. Kanske? Vi får se vad vi orkar.

Mötte upp resten av familjen i Falsterbo efter jobbet igår. De hade hälsat på vänner och hängt på stranden.

Det var kaos när jag kom fram. Alla var spärrade och uppe i varv. 

De lite större barnen hade lekt i vattenbrynet på en paddelboard. (De är duktiga simmare, och det fanns självklart vuxna i närheten)

Men av någon anledning så hade brädan börja blåsa ut till havs. Om det var vinden eller strömmar? Don’t know MEN fort gick det!!

Helt vindstilla men ändå lyckades tjejerna inte vända paddleboarden in mot stranden. När de var ÖVER en kilometer ut, blev det panik. Filip och en vän till honom började simma ut för att lugna ner tjejerna. 

De är BRA på att simma. Men är du på så djupt vatten, så långt ifrån stranden, kan man lätt drabbas av panik. Brädan välter, Tjejerna försöker ta sig upp. Vattnet är kallt.

Filip insåg att han inte orkade, och simmade tillbaks mot stranden för att ringa sjöräddningen eller hitta en roddbåt på stranden.

Filips vän fortsatte simma mot tjejerna, men även han tappade krafterna.

Sjöräddningen, överbelastning, telefonkö… helt omöjligt att komma fram och få hjälp. 

Tjejerna ännu längre ut, och Filips vän började försvinna under vattenytan. Han hade helt tappat krafterna och kroppen blev tyngre och tyngre.

Som från gudarna! Dök det plötsligt upp en liten katamaran som från ingenstans. Båten  förstod allvaret och kom till undsättning. I SISTA sekunden…

Allt slutade väl. Men så fort det kan gå fel? 

Kaos, äventyr, klumpar i magen, besked. När ska man få en lugn stund? 

Det är nog bara att acceptera. Vårt/mitt liv är en kaos !

Filip brukar säga till mig.

-magdaläääjna, att vakna op mej daj, ässsscchr som att vakna upp med cirkus Scott varje morgon.

Min bästis Sophie brukar säga att man måste ha en halvtidstjänst om man ska orka hänga med i Graafarnas klumpen’ihalsen’svängar

Stackars spanska volontären Ericka haha, hon sitter som en fågelholk och bara stirrar apatiska in i Ystadväggarna. En vecka med familjen Graaf-Larschååns kan verkligen förstöra och bryta ner, även den starkaste och bästa.

Byxor ELSALEONIE

Tröja FEMME

Glajjor LOVEYEWEAR

Tack ÄLSKADE vänner för att ni finns!! Ni rockar min värld! Och sätter guldkant på vår tillvaro ❤

 


KURRIDUTT 

26 juli 2016 7:02
10 Kommentarer

Godmorgon säger KURRIDUTT gänget! Hoppas ni sovit gott!

Jag och nya chefen….

En go och härlig kille på tåget till Ystad. Han hade läst min bok, och det gjorde mig jätteglad.

Tack för att ni kommer fram och hälsar!


Tack för att du finns och tack för alla värmande hälsningar ❤


Hoppar av glädje

25 juli 2016 18:57
164 Kommentarer

Mamma var lite sammanbiten och på krigsstigen när hon dök upp här imorse.

Mamma och Hannah var med som moraliskt stöd.

Maggan! Vi har ingen tid att förlora. Vi ska inte falla mellan några stolar idag. Är det, de vi hoppas att det INTE är? Så måste vi handla snabbt, och bråka. Allt handlar om att skynda på och bråka sig till snabb hjälp. 

(Min mamma hade cancer för många år sedan. Hon var för rädd för att bråka, och satt snällt och väntade i MÅNADER på operation. Det höll på att ta hennes liv. Hade jag varit lite tuffare, viftat och skrikit? Då hade jag kanske fått hjälp fortare. Säger hon. Semestertider, personalbrist och överbelastningar.

Fylld av ångest men oxå  lättnad över att det äntligen var dags för svar.

Bröstcentrum på Drottninggatan. Vilka trevliga tjejer!

Lite kaos, då min läkare hade glömt bort att hon skulle jobba. En ny läkare på Sophia hemmet, vi fick åka dit…. Röntgen, ultraljud och spruta i bröstet.  

Det enda jag vet är att det INTE är cancer!! JIPPI, wow!! Glädjetårar och skrik!!

Jag är så glad att jag bara vill ropa rakt ut! Pussa och krama alla jag möter på gatan. 

Den ångesten jag känt i ett par dagar har varit oumbärlig.

En BLÖDNING i bröstet tror de. Var den kommer ifrån, Ingen aning?? Men jag får de exakta provsvaren om 10 dagar.

Jag kanske har slagit mig utan att ha märkt det, jag vet faktiskt inte?

Samtidigt som JAG känner lättnad så knottror sig armarna, och glädjen fastnar lite i halsen.

jag tänker på alla de/ på dig som INTE fått samma svar som jag idag. På dig som faktiskt fått svaret cancer.

jag kan inte leva mig in vanmakten du måste känna, rädsla, chocken, paniken. Ångesten och ovissheten…..

Jag tycker så fruktansvärt synd om dig. 

Att livet kan rasa. Eller som i mitt fall, komma tillbaks till mig. 

All kärlek till er som drabbats, varit sjuka, är sjuka. Jag vill verkligen skicka min kärlek, kramar, och styrka till er. 

Ni är mina hjältar.

Vi firade det härliga beskedet med en riktig lyxlunch.

Du fattar inte hur glad jag är! Jag har som fått mitt liv tillbaks.  NU ska jag tacka gud för min hälsa, ta regelbundna tester. 

Njuta av att få vara frisk. Kanske den finaste present man kan få!!


 

MENY

Mer från Magdalena Graaf